Teorier i vetenskapliga studier

Teorier och etablerad kunskap i vetenskapliga studier

 Vetenskapliga studier skiljer sig från andra typer av undersökningar (tex konsultrapporter) på så vis att de undersöker något som ska bidra till kunskap som är relevant för samhället och överförbar till liknande situationer. På så vis ska kunskapen till viss grad vara  generaliserbar och abstraherar (gå att överföra). Vetenskapliga texter ska också i hög grad bygga vidare på tidigare vetenskaplig kunskap och ska passa in i ett större pussel – därför är det också viktigt att man läser på inom det område man ska utföra sin studie. Tidigare kunskap kan bestå av både tidigare forskning som undersöker samma eller liknande empiriska fenomen, tidigare teoretisk kunskap, samt redogöra för metodologiska traditioner, best practices m.m. 

Vetenskapliga teorier

Vetenskapliga teorier är beprövad och etablerad kunskap som beskriver en förklaring, eller en abstraktion/ förenkling eller generalisering av verkligheten (de senare är en konkret teoretisk modell). Teorier hjälper oss att förstå omvärlden genom att bidra med exempelvis förklaringar och förutsägelser, förståelse, eller perspektiv. Dessa hjälper oss att skapa en bild av verkligheten som är överförbar till flera situationer. Teorier hjälper oss också att formulera mer generell kunskap som går att överföra mellan situationer.  

 Teorier finns publicerade i vetenskaplig litteratur och kallas ofta teorier först när de är väl etablerade. Ibland används begrepp såsom konceptuellt ramverk. Dessa kan vara ett mer tankemässigt sätt att organisera begrepp, men där inte alltid samma fokus eller evidens finns kring t.e.x. orsaksförhållanden. Fokus är ofta att visa vilken kunskapsdomän man rör sig i och hur begrepp organiseras till varandra för en ökad förståelse för något komplext.

 Teorier kan vara av olika typ och mer specifika och konkreta (beskriver exakta relationer mellan olika begrepp)  Teorier utgörs oftast av flera begrepp och anger relationen mellan dessa. 

De kan också utgöras av mer abstrakta och allmänna analytiska ramverk (ibland kallas dessa meta-teorier och kan innehålla flera mindre teorier). De kan också ha lite olika inriktningar, exempelvis:

* förklarande teorier som beskriver orsakssamband (visualiseras ofta i modeller med pilar).

*deskriptiva och förståelseskapande teorier som bidrar till att förstå mänskliga upplevelser eller perspektiv.

* normativa teorier som anger hur något borde vara (utgår från att en situation är orättvis, kan bli mer rättvis, eller kan förbättras). Här samlas tex s.k. kritiska teorier.

Teoretiska begrepp är enskilda begrepp som inte utgör en hel teori men ett mer välstuderat fenomen.

I olika ämnen och vetenskapliga paradigm (traditioner) såsom naturvetenskapliga och humanistiska traditioner används teorier ibland på lite olika sätt. Även i kvalitativa och kvantitativa studier används ofta teorier på olika sätt. I naturvetenskap utgörs teorier ofta av orsaksförhållanden, de är faktamässiga och förklarar saker i vår omvärld, tex evolutionsteorin. De kan användas för att förutsäga fenomen i kvantitativa studier, för att skapa hypoteser och testa dem. Här har teorierna en mer deduktiv roll. Inom naturvetenskapliga traditioner är också teoretisk kunskap mer associerad med faktakunskap och teorier kan därför användas mer implicit. 

Inom humaniora och samhällsvenskap kan teorier ofta vara mer abstrakta och bestå av väldigt generella begrepp som hjälper oss att exempelvis tolka vår data eller tydliggöra ett perspektiv. Sociala fenomen är inte lika regelbundna och förutsägbara som de naturvetenskapliga tingen, därav är dessa teorier oftast inte lika specifika och faktamässiga utan kan vara på en mer generell och abstrakt nivå.

I en kvalitativ studie används teorier ofta mer explicit (det uttrycks tydligt vilken teori som används) för att underbygga och stödja den inriktning studien har, vilka antaganden forskaren tar avstamp i då detta inte är lika självklart som i naturvetenskap) eller hur en tolkning som görs. 

I kvalitativ forskning kan teorier bidra med att hitta ett perspektiv eller ett ramverk som hjälper forskaren att ställa relevanta frågor eller tolka sina fynd. Att ha ett teoretiskt perspektiv i en undersökning bidrar också till att kunskapen kan placeras i ett större sammanhang och blir mer abstraherbar (går att överföra) till andra liknande situationer. I kvantitativ forskning kan teorier bidra till exempelvis experimentell design, till att guida en metod eller ett frågeunderlag (vilka variabler behöver mätas?), att skapa hypoteser, eller välja analysmodeller (olika  statistiska analyser utgår från matematiska teorier ). I kvantitativa studier kan teorier även användas för att förklara resultatet.

Teorier inom hälsoinformatik

Hälsoinformatik är ett nytt och tvärvetenskapligt område där teorier till stor del lånas in från andra ämnesområden. Systemteorier är vanligt förekommande inom hälsoinformatik då dessa passar väl för att studera tex komplexitet och relationer i fysiska och sociala system. Andra vanligt förekommande teorier är s.k variationsmodeller som utvecklats inom informatik (information systems) och fokuserar på användaracceptans, tex Technology Acceptance Model (TAM) av Davis, och Unified theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) av Venkatesh. 

Inom hälsoinformatik ser vi ofta  också teorier från hälso- och vårdvetenskap (tex Health belief model av Rosenstock mfl.), från psykologi (tex Theory of Planned behaviour av Ajzen & Fishbein), från ekonomi ( olika typer av management-teorier) och liknande samhällsvetenskapliga ämnen. 

För att få inspiration kan man söka forskning inom det fenomen man vill studera och se vilken typ av teorier som använts i tidigare studier.. Det kan också vara ett tips att kika runt på tex JMIR (journal of medical internet research) vilken typ av teorier som förekommer där inom forskning som tangerar till din studie.

En viktig sak att tänka på är att teorin ska matcha problemet som undersöks. Den ska inte bara vara där för syns skull...