Tips för att börja läsa relaterad litteratur och bygga sin bakgrund

Söka tidigare litteratur - varför och hur?

Alla uppsatser börjar med att du som student läser in dig på och beskriver relaterad litteratur (related work/ previous research etc) inom det område du är intresserad av.  Inledningsvis kan man söka helt fritt (tex sökmotorer såsom Google scholar eller one search) för att söka inspiration, hitta nyckelartiklar eller få tips om söktermer. Därefter bör sökningar, framförallt de som fokuserar på att ringa in tidigare forskning, ske mer systematiskt i vetenskapliga databaser så man får en känsla för litteraturens omfång och karaktär. Att känna till området är viktigt oavsett om man planerar en empirisk studie  eller en litteraturstudie. Litteraturstudie som metod är exempelvis inte lämplig om det finns för få publikationer inom ett område. Men oavsett om man gör en empirisk studie  eller litteraturstudie så ska uppsatsen ha en bakgrund.

Med bakgrund menar vi all den information som redovisas innan den egna undersökningen börjar (den egna studiens metod och resultat). Ibland redovisas allt detta i uppsatsens inledning (som kan vara kortare eller längre), ibland läggs ett eget avsnitt eller kapitel efter syftet som går in djupare på vissa ämnen och teman. Vilket som passar bäst beror lite på vilken typ av studie man ska genomföra, hur mycket material samt typen av material som presenteras. Det är också en smaksak om man föredrar en kortare eller längre inledning. 

En princip att hålla i bakhuvudet är att alla kapitel i en uppsats, så även inledningen, börjar bredare (tex med den vidare samhällskontexten) och sedan avgränsas mot allt mer specifik information.

Att studera tidigare forskning och relaterad litteratur är viktigt för att öka sin förståelse för området man vill fokusera på, dess vetenskapliga traditioner,  för att identifiera nyckelord och relevanta teorier, samt för att kunna beskriva vad det finns för kunskap kring ämnet idag och förhoppningsvis identifiera en kunskapslucka.

I den här processen passar man ofta på att redogöra för den övergripande samhällskontexten, viktiga begrepp, samt vid behov definiera de termer som ens eget arbete använder. ofta redogör man för ett teoretiskt ramverk eller perspektiv, samt beskriver tidigare forskning som studerar samma eller närliggande fenomen. Bakgrunden bör också till stor del bygga på vetenskapliga publikationer och redogöra för tidigare forskning.

Som referensunderlag kan ibland även lämpliga böcker användas (tex för teorier), myndighetsrapporter m.m.. 

Hur ska jag tänka när jag beskriver tidigare forskning, vilken litteratur är relevant?

 En uppsats på avancerad nivå ska ta avstamp i en väl beskriven vetenskaplig grund där etablerad kunskap beskrivs. Inom ett tvärvetenskaplig område som hälsoinformatik kan det ibland vara mer utmanande att sammanfatta detta. Dels används olika termer för samma sak, dels kan man behöva blanda in element från olika vetenskapliga området (IT, hälsa, samhällsvetenskap, psykologi m.m). Om det är olika typer av litteratur som ska in i bakgrunden så brukar man tematisera och använda sig av rubriker. 

Det är samtidigt viktigt att försöka skriva bryggor mellan olika teman, och arbeta för att hålla en röd tråd så arbetet blir fokuserat och inte alltför spretigt. Ofta handlar det om på vilken nivå något beskrivs, vilka detaljer man tar upp/ att skippa irrelevant information, och hur man syntetiserar informationen från flera olika studier. En läsare vill kunna se en logisk koppling mellan det som beskrivs i bakgrunden, uppsatsens syfte, och att man sedan i diskussionen återknyter till de ämnen som tagits upp i bakgrunden. Ett tips är att bara beskriva det som är viktigt och går att koppla till ens egen studie. 

Det kan ibland vara svårt att hitta studier som studerat ungefär samma problem om det är något ganska unikt man vill titta på: exempelvis ett specifikt fenomen kopplat till en specifik teknologisk kontext för en specifik hälsokontext. Det kan innebära att man får titta bredare och lyfta sitt "problemområde till en högre nivå" när man söker tidigare litteratur. 

Exempel: Du kanske vill studera fysioterapeuters (population) erfarenhet (fenomen) av att arbeta med motionsappar (teknologisk kontext) för patienter med artros (hälsokontext). Men det kanske - efter gedigna eftersökningar - visar sig att det inte finns några sådana studier. Då kanske du får söka bredare efter litteratur som rör fysioterapeuters användning av andra typer av appar, eller för andra patientgrupper, eller kanske du ser att litteraturen främst fokuserat på annan vårdpersonal såsom läkare, eller kanske patienternas erfarenhet. Alternativt kanske det finns mycket forskning som fokuserar på effekten av olika interventioner med dylika appar. Detta kan anses vara relaterad litteratur och beskrivs i din bakgrund på en "lagom" detaljnivå. Det är sällan man beskriver studie för studie om det inte är väldigt närliggande forskning. Här brukar man istället försöka sammanställa på en mer generell nivå och ibland ge exempel som är mer specifika. 

När du söker runtkommer du stöta på en väldigt massa artiklar, och alla är inte relevanta att citera i din egen bakgrund. Men att läsa mycket och brett, framförallt en massa abstrakt, hjälper dig att få en känsla för vilken forskning som finns som är relevant och vilka delar du bör beskriva. Kanske upptäcker du  att det finns mer kring vissa områden men saknas forskning kring vissa fenomen. Så småningom kan du rita en allt skarpare bild kring vilken kunskap som finns, vilken kunskap är relevant för just dig att bygga vidare på, och vilka termer som används. I din bakgrund sammanställer du sedan det som är relevant. Ofta börjar en bakgrund bredare för att sedan leda in mot ett mer specifikt och avgränsat ämne.  

Skrivexempel: 

(bredare) Hälsoappar har använts av olika typer av vårdpersonal för att stödja en mängd olika behandlingsstrategier och interventioner ( ref ref ref). Det finns exempelvis mycket forskning kring av kostråd (ref ref) stöd vid cancerbehandling (ref) och kbt-terapi (ref ref). 

Här ovan är saker beskrivna på en mer generell nivå och informationen syntetiseras. Ofta hänvisar man till flera artiklar i taget. Enskilda resultat, metoder eller studiers detaljer kanske inte särskilt intressant. När man kommer in på mer specifika närliggandeämnen, och om man kan hitta forskning som är väldigt närliggande ens egen studie kanske mer specifika referenser och exempel på studier lyfts in för att exemplifiera det mer specifika. 

Exempelvis:  Studier som rör användning av hälsoappar inom fysioterapi har främst fokuserat på behandlingseffekter genom experimentell metod (ref ref ref ref) respektive patienternas acceptans av appar, där kvantitativa enkätstudier dominerat (ref ref ref ref ref). Det finns endast två studier som studerat fysioterapeuters erfarenhet (ref X) respektive inställning (ref Y) till hälsoappar. Studien av X var en kvalitativ intervjustudie som visade att... och Y.... Båda dessa studier använde Technology acceptance model som teoretiskt ramverk (ref ref).

Med hjälp av bibliotekets resurser kan du får mer kunskap om hur du söker med både fritextord, olika typer av tesaurus, och hur s.k. booleska operatorer fungerar så du kan skapa sökalgoritmer. Detta är till nytta både för bakgrundskapitel och för den som använder  litteraturstudier som metod.

Generella tips för att ringa in området

Om du får väldigt många träffar behöver du söka mer specifikt och kombinera mer exakta termer, samt kanske fler termer. Om du får väldigt få sökträffar kanske du får ta bort kombinationer av sökord eller söka mer övergripande (tex vårdpersonal istället för fysioterapeuter) eller lägga till synonymer (health apps/ applikactions.). Tänk på att söka på engelska. 

Att söka litteratur är en iterativ process där man steg för steg testar sig fram, läser lite, specificerar och söker igen, gör lite stickprov och ser om man verkar fånga in relevanta studier. Det går också bra att screena referenslistor och citeringar, när man hittar s.k "nyckeartiklar" som man tycker är extra relevanta. Steg för steg lär man sig och ringar in sitt område alltmer. Du kan göra många testsökningar och experimentera obegränsat. Efter att ha testat dig fram ska Du ska sedan kunna göra mer "riktiga sökningar" där du visar hur du sökt och vilken omfattning artiklar du får fram. I bakgrunden kan detta ske mer flexibelt, men du ska därmed  kunna redogöra för hur du sökt och hittat tidigare forskning till din bakgrund. Om du sedan gör en litteraturstudie (litteraturreview) ska processen för ditt resultatavsnitt (där sökning och urval sker systematiskt och regelmässigt) dokumenteras fullständigt. Innan du gör dina riktiga sökningar kan du dock experimentera och göra testsökningar för att lära känna ditt område.

Att positionera sin studie inom hälsinformatik

Att läsa och sammanställa tidigare kunskap om ett område kan liknas vid att måla en karta eller lägga ett pussel. Förutom att du ger dig själv (och framtida läsare) en inblick i existerande kunskap inom ett område, visar behov av mer kunskap (motiverar studien), så visar du också var ditt eget projekt kommer bidra i detta pussel. Detta kallas för att positionera studien. En erfaren läsare som tittar på en vetenskaplig publikation börjar ofta med att titta på referenserna i bakgrunden, då får man en känsla för var på den vetenskapliga kartan man befinner sig. Det ger också en känsla för vilka traditioner och antaganden ett arbete tar avstamp i. **Aha, Kalle befinner sig inom usability-området, då förväntar jag mig att han sysslar med användartester och är fokuserad på designaspekter**.  

Detta blir såklart lite mer komplext i ett tvärvetenskapligt område, samtidigt blir det desto viktigare för att läsaren ska förstå hur saker definieras och vilka antaganden som görs. Är man exempelvis  ute efter att ta fram objektiv kunskap och dra slutsatser om kausala effekter eller relationer i den fysiska världen, eller är man ute efter subjektiva upplevelser och erfarenheter?  Det är helt ok att hänvisa till litteratur som bygger på andra filosofiska traditioner, det kan exempelvis vara en del i att "problematisera" och visa att man ämnar bidra till andra perspektiv. Men man bör också försöka bygga på liknande forskning som studerat liknande fenomen för att visa var man hör hemma och vilken kunskap man bygger på.

 Det är också en fördel att försöka få in några referenser som är från just hälsoinformatik/ medicinsk informatik/ Informatik/ Människa-IT ämnen/ eller liknande, för att visa en ämnesmässig orientering och få med sig relevanta termer och teorier. Här kan man ha nytta av att tex söka i mer nischade tidskrifters egna databaser, tex JMIR:

https://jmirpublications.com/

Börja gärna med att läsa bibliotekets tips för att söka material:

https://lnu.se/ub/sjalvstudieguider/soktips/

När du sedan ska utföra mer systematiska sökningar är det viktigt att skilja på sökmotorer (såsom Google scholar) och  vetenskapliga databaser (som kan vara breda eller ämnesinriktade). Exempel på breda ämnesövergripande databaser är:

Scopus och Web of Science.

Exempel på medicinsk databas är Pubmed. 

Exempel på IT-inriktade är ACM och IEEE.

 Titta gärna på universitetsbibliotekets sida med databaser för länkar till dessa.

https://lnu.se/ub/hitta-material/databaser-och-amnesresurser/

 Kom ihåg att vara inloggad när du använder universitetsbibliotekets resurser!

Lycka till! 

mvh My