Att vara källkritisk

Idag är förmågan att kritiskt granska och värdera information mycket viktig, särskilt i relation till AI. Oavsett om du använder AI-verktyg eller inte, behöver du utveckla din förmåga att självständigt bedöma kvaliteten på information och argument, oavsett källa.

Alla behöver kunskap om hur AI och AI-verktyg fungerar, eftersom AI allt oftare är grunden för hur vi får information och hur beslut fattas. Genom att känna till begrepp som träningsdata och partiskhet (bias) kan vi förstå varför AI-modeller kan reproducera och förstärka ojämlikhet och vad det kan få för konsekvenser i samhället och inom olika yrken. Utan denna kunskap riskerar vi att antingen överskatta AI:ns förmågor och avstå från eget tänkande, eller underskatta dem och missa verktyg som faktiskt kan underlätta och effektivisera vårt arbete. Precis som att lära sig källkritik för att navigera medier, behöver vi "AI-kritik" för att navigera tillvaron både som student, yrkesverksam och som medborgare. 

 AI-verktyg ”hallucinerar” regelbundet, det vill säga de kan ge svar som låter övertygande men som ändå är felaktiga. Det händer att AI hittar på fakta, skapar referenser som inte finns eller utelämnar vissa perspektiv. Detta är inte en bugg som snart kommer fixas. Det är en grundläggande egenskap hos tekniken.

Vad som, mer konkret, behövs för att kunna bedöma kvalitet utgörs särskilt av:

 

 

Din ämneskunskap
Förmågan att bedöma är alltid kopplad till ett specifikt fält, exempelvis filosofisk argumentation, kliniskt resonemang eller arkitektonisk design. Med tillräckliga ämneskunskaper kan du identifiera när AI:s svar är felaktiga eller missvisande. Om du saknar dessa kunskaper riskerar du att okritiskt acceptera bristfälliga svar. Med tiden får du en uppfattning om vad som utgör god kvalitet inom det aktuella området, vilken utvecklas gradvis med erfarenhet. Här är även språklig förmåga en viktig komponent.

 

Källkritisk förmåga
Använd de grundläggande källkritiska kriterierna (äkthet, samtid, tendens, beroende och relevans). Här ingår förståelse för hur AI fungerar, vilken data den är tränad på, risker för bias o.s.v.

 
Praktisk källkritik i tre steg

Steg 1

Verifiera alltid fakta. Kontrollera varje påstående från AI mot kurslitteraturen och tillförlitliga akademiska källor. Använd universitetsbibliotekets databaser (OneSearch, Google Scholar, Databaslistan) för att söka upp referenser. 

Steg 2

Granska bias. Kontrollera vem som syns och vem som inte syns i texten. AI utgår ofta från vanliga välrepresenterade perspektiv. Det betyder att röster från minoriteter, lokala sammanhang och nyanserade ståndpunkter lätt försvinner. Fråga dig:

Vems perspektiv lyfts i svaret? Vems röst hörs inte? Är svaret färgat av hur du ställde frågan? Skulle en annan formulering kunna ge ett annat svar?  

Steg 3

Var din egen expert. Använd AI för ämnen du har tillräcklig kunskap att bedöma. Om du inte kan avgöra om ett AI-svar är korrekt, har du inte tillräcklig kunskap för använda AI verktyget för uppgiften. Verifiera fakta och påståenden enligt Steg 1. 

Källkritikens roll i ett AI-genererat syntetiskt informationssamhälle

I denna föreläsning kan du lyssna på Andrea Liebman som arbetar på myndigheten för psykologiskt försvar.
I en tid där AI skapar stora mängder syntetiskt innehåll är källkritik avgörande. Aktörer, både statliga och icke-statliga, använder AI för att sprida desinformation och propaganda som vilseleder. Detta ställer krav på att stärka vår förmåga att identifiera och motverka manipulation. Genom att förstå AI:s roll i informationsspridning och utveckla strategier för kritisk granskning kan vi bättre hantera dessa utmaningar. 

LÄsa mer om