AI – vad är det och hur fungerar det?

Maskininlärning är inte detsamma som artificiell intelligens (AI), men det är ett av de viktigaste verktygen för att utveckla AI-lösningar. Maskininlärning är en metod inom AI där system tränas på data för att själv känna igen mönster och göra förutsägelser istället för att följa förprogrammerade detaljerade regler. Det finns tre huvudtyper av maskininlärning:

• Övervakad inlärning: systemet tränas på exempel med rätt svar (hund / inte hund).
• Oövervakad inlärning: systemet hittar mönster utan facit, exempelvis genom att gruppera (klustra) liknande data.
• Förstärkningsinlärning: systemet lär sig genom att pröva sig fram med belöning för rätt och bestraffning för fel – likt hur människor lär sig.

En särskild form av övervakad inlärning är djupinlärning, som bygger på neurala nätverk inspirerade av hjärnans struktur. Den har drivit de senaste 15 årens stora framsteg.

Bilden nedan beskriver en generell modell för hur en AI tas fram.  

Här hittar du mer information om maskininlärning.

Olika typer av AI

Den vanligaste typen av AI idag är snäv AI (narrow intelligence). Det handlar om system som är extremt bra på en enda specifik uppgift, men som inte kan generalisera eller göra något annat.

Generativ AI är den form som fått mycket uppmärksamhet på senare tid, med ChatGPT och DALL E som ett par exempel. Till skillnad från system som bara känner igen eller klassificerar information skapar generativ AI nytt innehåll i form av till exempel text, bild, ljud och datorkod. Det är fortfarande en form av snäv AI, men en bred och kraftfull sådan.

Artificiell generell intelligens (AGI) är ett betydligt vidare begrepp och handlar om datorer som faktiskt kan göra precis som människor, det vill säga hantera alla möjliga situationer, lära sig nya saker och klara även sådant de inte är förberedda eller förprogrammerade för. Här råder stor osäkerhet kring vad som egentligen är möjligt, och idag finns inga riktiga AGI-system. Till detta hör också den öppna frågan om en dator någonsin skulle kunna utveckla ett medvetande, något forskningen är oenig om.