3. Bedömning av elevers läskunskaper

Samma utgångspunkt gäller för bedömning av elevers läskunskaper som för alla andra språkkunskaper, nämligen att huvuddelen av all bedömning som sker ska vara för lärande. Elever som upprepade gånger får möjlighet att läsa texter och sedan svara på frågor om det lästa, för att sedan ges ett summativt omdöme eller betyg, lär ju sig inget på själva övningarna utan utsätts enbart för ett antal test. Det är därför av yttersta vikt att den bedömning som sker dels ger eleverna en bild av hur de ligger till i förhållande till de mål som finns med respektive läsövning, dels att den mynnar ut i en plan för inte bara vad de behöver arbeta vidare med i sin läsutveckling utan också hur detta ska ske, rent konkret

Grundförutsättningarna för en adekvat bedömning av läsförmåga är att bedömningen utgår från att bedöma både vilka detaljer eleverna förstår och hur väl de tar till sig av helheten i textens innehåll. Båda delar är alltså viktiga från ett förståelse-perspektiv, och basen för att man ska kunna säga att eleverna förstår en text är att de förstår sammanhanget och tydliga och viktiga detaljer. Detta gäller för samtliga skolstadiers kursplaner. Elever som visar på en högre förmåga att förstå lästa texter förstår inte bara sammanhang och de vikigaste detaljerna i de lästa texterna, utan de kan också förstå detaljer som inte är centrala eller detaljer som inte alls har med huvudbudskapet i texten att göra.

Elever som har svårt att ta till sig av innehållet i texter kan därmed ofta förenklat delas in i två olika kategorier. Det handlar dels om de som har svårt att ta till sig av helheten, för att de fastnar vid ord eller uttryck som de inte förstår och de kan ha problem att urskilja vilka ord och uttryck som de måste förstå för att förstå helheten i texten. Men det handlar också om de elever som har god förståelse av vokabulär, men som däremot har lite läsvana och/eller ork att ta sig igenom skrivna texter och därmed har svårt att sätta ihop lästa ord till helheter och att våga lita på och agera utifrån det lästa. 

Här följer några modeller för bedömning av elevernas läsning. Observera att samtliga modeller handlar om ganska så summativa bedömningspraktiker som bör genomföras inom områden och genrer som eleverna precis har arbetat med. De ska alltså främst få chansen att visa vad de har lärt sig, och det är viktigt att den återkoppling som ges och/eller den självskattning som sker är framåtsyftande. En viss variation i bedömningspraktiken är också bra, så att elever har möjlighet att få visa vad de kan från olika perspektiv. För kontinuitetens skull är det dock viktigt att återigen poängtera att all bedömning som nämns nedan bör syfta framåt.

Några modeller för bedömning av elevers läsning

  • Närläsning av text, där eleverna försöker hitta syften och mål i det lästa genom att titta på detaljer och göra en bottom-up analys av den. 
  • Skumläsning av text, där eleverna snabbt måste försöka reda ut vad en text handlar om genom att snabbt läsa igenom den och agera utifrån innehållet. 
  • Referatskrivning, där eleverna summer den text de har läst. På lägre stadier kan referatet vara målningar eller tekningar av det eleverna har läst.  
  • Översättning av text till svenska eller, om möjligt, annat språk är en modell som passar en del elever.
  • Att peka ut vilka som är nyckelorden i en läst text är ett snabbt sätt att kolla av om elever förstår den.
  • Eleverna kan diskutera vilka strategier de har använt för att ta sig igenom en skriven text. 
  • Eleverna kan använda sig av den text de läst för att inspireras till en egen text. Här kan de utmanas att använda språkliga element som nya ord och grammatiska strukturer eller nya rent innehållsliga tankar som de har fått genom läsningen i sin egen skriftliga eller muntliga produktion och/eller interaktion. 
  • Självuppskattning av hur mycket elever förstår av en text är en metod som vissa elever tilltalas av. De kan i ord, i form av ett trafikljus (rött-gult-grönt) eller i procent ge en bild av sin egen läsförmåga och jämföra den med tidigare läsning. 

Bildkälla: https://www.pinterest.se/pin/59954238762762319/