Läsa

Följande modell kan ses som utgångspunkt för hur man som lärare kan arbeta med läsinlärning. Den måste givetvis sättas in i sitt sammanhang i respektive klassrum och anpassas efter respektive nivå. Modellen kan tillämpas på alla typer av texter, även på längre skönlitterära texter där exempelvis första kapitlet i en roman kan läsas mer intensivt medan resten av texten läses mer extensivt.  

1. Se till att läsningen av texter så ofta som möjligt sker i sammanhang som känns relevanta. De texter som läses bör därför tydligt kopplas till det tema som klassen just nu håller på med, så att övriga övningar i andra förmågor kan kombineras med textläsningen (exempelvis muntlig interaktion om textens innehåll, elevernas egna muntliga och skriftliga presentationer, etc.). 
2. Resonera över om alla elever i klassen måste läsa samma text, eller om det är möjligt att de läser olika texter på samma tema men kanske på olika nivåer. Det finns fördelar och nackdelar med båda metoderna och sammanhanget och målet med läsövningarna måste få bestämma vilket angreppssätt du väljer. 
3. Bestäm dig för ett eller några få huvudsakliga mål med läsningen av just den text som du vill att eleverna läser. Exempelvis kan målet vara att de efter läsövningen ska kunna ta till sig av innehållet i texter inom en viss genre eller texttyp. Målet kan också vara att eleverna ska ha ett vidgat perspektiv inom ett visst ämnesområde eller över ett visst kulturellt fenomen som de sedan kan interagera om. Målen kan alltså beskriva såväl produktiva som receptiva förmågor som ska byggas upp. 
4. Se sedan till att undervisningen har som utgångspunkt att eleverna ska uppnå målet med den tänkta läsövningen genom att planera för lärande:
   - Vilken förförståelse har eleverna för innehållet i den text de ska läsa? Genom att låta eleverna diskutera sina tankar om temat för läsningen och vad de kan tänkas förvänta sig av texten som ska läsas får de möjlighet att bygga upp en bild av vad som kommer att förväntas av dem under själva läsningen. Detta blir dessutom en bra 'icebreaker' för eleverna, där de får möjlighet att öva på att interagera på engelska i ett autentiskt sammanhang. Förförståelsen kan givetvis också ökas genom att eleverna exempelvis ser en film på samma tema som det de ska läsa om. Dock är den muntliga interaktionen med andra elever inför läsningen troligtvis en komponent som bör vara obligatorisk, eftersom den dessutom ger dig som lärare en möjlighet att gå runt och stämma av med grupper och enskilda individer hur redo de är att börja läsa.
   - Förförståelsen ökar dessutom om du som lärare ger eleverna uppgifter om, eller att du själv modellerar, språkliga fenomen som är viktiga i sammanhanget. Vilka ord behöver man för att förstå en text som handlar om hur ett hus ser ut? Vilka strukturer är vanliga i en argumenterande text? Hur uttalar man de många latiska orden i texten?, etc. Här kan du exempelvis ge eleverna i läxa att lära sig ett antal ord, eller låta dem diskutera lämpliga textstrukturer, eller låta dem ljuda sig fram till rätt uttal, bara för att nämna några sätt att variera fokuset på språkliga fenomen. 
5. När förberedelsearbetet är klart, är det dags att börja läsa. Här är det viktigt att man som lärare låter själva läsningen få ta den tid den tar. I många fall behöver eleverna få läsa hela eller delar av texten i fokus flera gånger för att uppnå målet med läsningen. Ett övergripande arbetssätt här är att ha olika infallsvinklar på en läst text efter respektive läsning:
   a) Först läser eleverna igenom texten för att få en generell bild av vad den handlar om och diskuterar sedan detta med sina klasskamrater på ett övergripande sätt.
   b) Vid andra läsningen får eleverna möjlighet att markera ord de inte förstår eller som de inte vet hur de ska uttala och sedan arbetar de tillsammans med klasskompisar med att hitta bra förklaringar. Övningen kan avslutas med att du som lärare tar upp några ord som du förstår att eleverna har kämpat med att förklara och/eller andra saker i texten som kan verka komplexa att tyda. Du kan också ta upp olika strategier som du sett att eleverna har använt, eller som du vill att de börjar använda i sin läsning.
   c) Vid en tredje läsning får eleverna möjlighet att erfara att de förstår såväl helhet som delar, eftersom de har gått igenom texten såväl bottom-up som top-down, och efteråt kan de diskutera innehållet på ett djupare plan med sina klasskamrater och/eller skriva ett referat på texten, bara för att ge några exempel.
6. Bedömningsarbetet för lärande i detta sätt att arbeta blir ganska naturligt. Du som lärare har möjlighet att gå runt och lyssna såväl övergripande som på enskilda individer i klassrummet under par- eller gruppdiskussioner. Därmed kan du också styra tempot och innehållet om det skulle behövas och är möjligt i respektive kontext. Du har också möjlighet att hjälpa grupper/individer som har fastnat. Eleverna har också möjlighet att arbeta med kamratrespons, om de har fått tydliga instruktioner om hur detta går till. Exempelvis kan de kommentera på varandras ordkunskaper, genom att jämföra vilka typer av ord de markerat som svåra. De kan också ge respons på varandras referat efter läsningen, etc.
7. En mer summativ bedömning av huruvida eleverna har uppnått målen med läsövningen kan givetvis ske mot slutet av övningen då du går runt i klassrummet och lyssnar på elevernas diskussioner. Eftersom vi vet att det är viktigt att eleverna också får svart-på-vitt på att de utvecklas och att denna återkoppling får bäst effekt under eller i direkt anslutning till det arbete som utförs, bör du också se till att eleverna får möjlighet att visa vad de lärt sig innan de lämnar klassrummet. Uppföljningen kan handla om allt ifrån att eleverna får presentera sina nya kunskaper för varandra i par, till att du låter grupprepresentanter redovisa nya kunskaper inför klassen. Eleverna kan också få reflektera över vad de har lärt sig, exempelvis genom att skriva några meningar i sin skrivbok eller på en blogg som de delar med dig. Men du kan givetvis också ge dem ett litet skriftligt prov som avslutning, för att exempelvis se om de förstår vissa ord eller sammanhang som de hade som mål för läsövningen. provet kan med fördel rättas tillsammans i helklass och eleverna får sedan möjlighet att reflektera över vad de missat och eventuellt behöver arbeta vidare med.